18 i en kantstott vas - в старой вазе с отбитым краем
OVNINGAR
1. Ge synonymer till foljande ord och utfryck:
sjaskig, barmhartig, ful, att driva nagon att gora nagot, att forvanda stilen, att smaspringa hem, hon hade brattom, ett gratulationskort, en fodelsedagspresent, att bry sig om nagon, att fa medhall, att hacka pa nagon, att uppvakta, att begripa, hemlighetsfullt, att ta vara pa sig, att slinka in pa kondiset
2. Forklara vad foljande betyder:
hon satt inkrupen; ett forargligt satt; att hana nagon; ett pojksallskap; att driva med nagon; att ga for sig sjalv; modern holl med Egon; att pika nagon; att smale; att breda sig en smorgas; Egon holl mun en stund; att rycka till sig kortet; att dra ur henne ord for ord; att kanna overtaget; lite i sander; att hadet bra stallt; rosornas triumf var over; en kantstott vas
3. Ange svenska motsvarigheter till foljande:
он у нас новичок; после мытья посуды; это звучало глупо; мать и брат вытягивали из нее слово за словом; жалеть кого-либо; она намазала маслом бутерброд; она проскользнула в кондитерскую; сегодня у нее был день рождения; она получила в подарок букет роз; она отвечала таинственно; мать ответила, не повернув головы; она посматривала искоса в его сторону; изменить почерк; что он имел в виду; обращать внимание на кого-либо; иногда возникала ссора
4. Svara pa foljande fragor:
Varfor beslot Maj att skicka blommor till sig sjalv? Hur hade Maj det hemma? Vad ar det som gor att en flicka blir popular? Maste hon vara vacker? Maj saknar sjalvfortroende. Hur kommer det sig? Ar det hennes storsta problem? Maj och Egon vaxer upp i samma hem. Vilken roll tror du att modern spelar i deras utveckling? Varfor ar Egon sa egoistisk? Vad tror du Maj skulle gora for att situationen hemma skulle forandras? Hurudan tror du att Majs framtid kommer att bli? Tror du att texten skildrar en vanlig hemmamiljo? Det skrivs sa mycket om ungdom och karlek och lycka. Tror du att Maj ar en ovanlig flicka? Tror du att Maj blir lycklig i sitt liv?
Ivar Lo-Johansson
Morgonsolen sken snett in i stathuset,1 det norra av dem, dar de lag fem stycken i rad vid ett garde. Framfor vart och ett fanns det en inhagnad tradgardstappa2 pa trettiofem
KNIVARNA
(Forkortad)
kvadratmeter. Dessa tappor var kluvna mitt itu.3 Pa langsidan av huset fanns tva ingangar. I vart och ett av husen bodde det tva familjer. Om man stod vid ena andan och siktade, lag de tio familjernas bostader absolut i flukt.4 Det liknade en stadsgata i en smastad.5 Det var en modern gard, med modern bostadsstandard,6 och stathusen hade ritats pa ett riktigt7 arkitektkontor av riktiga arkitekter. Vid invigningen hade de statt avbildade i en stor tidskrift for arkitektur.8 I rubriken over denna husrevy pa konsttrycks-papper hade den gangen statt att lasa:
Nya hus fordrar nya manniskor.
De, som flyttat in i det femte huset, det nordligaste i raden, var kanske inte "nya manniskor". Men behovde inte en sjuk statarhustru vattenledning? Behovde inte hon, fore de friska, matskap med ventiler? Behovde inte hon diskbank med zinkplat pa?9 Behovde inte hon dragfria golv,10 korkmattor pa golvet?
I rummet var det inte ordning, beroende pa att hustrun var sjuk. Ratt genom kok och rum gick streck med tvattklader.11 De var inte riktigt urvridna,12 utan det droppade pa golven. Sangarna var inte uppbaddade an, fast det var langt lidet pa dagen, och disken stod alltjamt kvar pa en bank.
I dubbelsangen lag hustrun, pakladd som hon gatt och statt,13 jamrande sig stundtals. Och i en liten spjalsang14 bakom muren med tvattklader lag en fem manaders gammal flicka, som inte heller ville vara riktigt tyst.
Nu kom det igen - det dar med knivarna... Det liknade pa nagot satt en stor cambridgevalt,15 som gick fram med sina vassa skivor. Den skar sig sakta och noggrant sin vag fram genom hennes inre, klyvande upp henne invartes...
Just som det dar kom, brukade ocksa barnet i spjalsangen begynna att grata. Det var nastan som en overenskommelse. Hon blev alltid lika fortvivlad over det.
Medan barnet skrek, lag hon an en gang och tankte pa orsaken till sjukdomen, pa upphovet.16 Hon var inte obekant med det. Nar hon som aldre hade fatt veta hur hennes mor hade behandlat henne, nar hon sjalv var barn, fyllde den vetskapen henne med raseri. Da forbannade hon sin egen mor.
Nu stod ater hela bilden klar for henne i bjart belysning av smartan. Genom en brunn i tiden tyckte hon sig se ned i sin egen barndom.17 Nar modern mast ga ut pa arbete, pa