- Me fai interes, kwanto milya me he yo tralwo til nau? - ela shwo lautem. - Shayad me es yo bli arda-sentra. Me remembi ba: es sirke char mil milya nich, shayad...
Es ke ela gwo lerni tal kosas pa skola e yao reveli suy jansa, obwol to bu es
- Oo ya, es ya korekte sifra. Bat dan kwel es longituda e latituda ke me yo ateni?
Pa fakta, Alisa hev nul idea om kwo es longituda e yoshi meno om kwo es latituda, yedoh ela pri shwo tal gro-hao grave worda.
- Mogbi me sal tralwo arda
Nau ela joi por ke nulwan hi audi bikos to ga bu sembli korekte worda.
- Me ve majbur kwesti om nam de ley landa. "Madam, bi karim jawabi, ob es Ostralia o Nyu Siland?"
E ela probi fai reveransa. Imajini ba
- Dan ela ve dumi ke me es nul-jannik. Non, tu kwesti bu es hao idea. Shayad ve gai findi skribitura koylok.
Nich, nich, nich. Ye nixa fo zwo, also sun Alisa snova begin shwo.
- Dina ve sinian om me pa aksham. Me nadi ke li bu fogeti mah-fule suy milka-pyata pa chay-taim.
Dina es elay kotina.
- Ah, Dina, may kare, magari yu es kun me! In aira maus yok, es ver, bat yu wud mog kapti watwat, e to es hampi sama. Bat ob kota-ki chi watwat-ki?
Nau Alisa bikam aika somne e shwo for hampi somni-yen: “Ob kota-ki chi watwat-ki? Ob kota-ki chi watwat-ki?” - e koyves - “Ob watwat-ki chi kota-ki?” - sikom ela bu jan jawaba a ambi kwesta, es olosam fo ela, komo hi kwesti. Ela zai en-somni e begin sonji yo om ke ela zai promeni kun Dina al hunten handas e zai kwesti ta gambirem: “Konfesi ba, Dina, ob yu gwo chi watwat?” - bat turan ye laik pum-pum: ela lwo on monton de suhe lif e brancha, e lwosa es finen.
Alisa senti ga nul tunga e en-stan tuy. Ela kan uupar, bat uuparen ye sol tumitaa. Bifoo ela ye un otre longe koridor, e snova fliti da figura de Blan Kunila kel lopi along it. Bu mog lusi taim: avan, afte ta! Alisa vidi ke ta turni angula shwo-yen:
- Ah, may aur-ki, may mustash-ki, fa ga tarde ya!
Ela turni toshi, yus afte ta, ewalaa ta yok, e ela es in longe nise shamba lumisi-ney bay lampa-fila pendi-she fon tavan.
Ye mucho dwar pa oli taraf, bat oli es klosen. Afte go along shamba-mur, un-nem avan e poy bak, e bu pai ofni nul dwar, Alisa tristem go pa mida al trai samaji ob ela ve mog fa-aus koytaim.
Turan ela vidi un glas-tabla-ki do tri gamba. On it ye sol un tanike golda-klef. Alisa tuy dumi ke sey klef-ki shayad es fo koy dwar in shamba, bat afsos: oda kufla-dun es tro gran, oda klef es tro syao, enikas Alisa bu pai ofni ga nul dwar bay it. Yedoh al snova go along shamba-mur ela ek-vidi un nise kurtena ke ela bu he merki bifooen. Baken it ye un syao dwar sirke shi-pet incha gao. Alisa probi ofni it bay golda-klef, ewalaa it fiti al mah-joi ela gro!
Alisa ofni dwar e vidi ke it dukti inu syao pasaja kel bu es pyu gran kem rata-arda-dun. Ela en-genui e kan tra pasaja ewalaa dar ye zuy prival garden ke ela gwo vidi. Ela gro-yao ya geti aus toy tume shamba e promeni miden toy kyares do yarke flor e toy lengish fontanes, bat ela bu mog iven mah suy kapa tra toy syao dwar.
- E iven si me
Yu vidi, sikom tanto mucho gro-strane kosa he eventi yo, Alisa en-dumi ya ke muy shao kosa es verem noposible.
Semblem bu es utile tu weiti bli syao dwar, also ela go bak a tabla al haf-nadi findi on it koy otre klef o amini un lernikitaba kel talimi fa-pligi kom teleskop. Yedoh pa sey ves on it ye un botelakin (“kel sertem yok bifooen” - Alisa shwo) kun papir-label ligi-ney pa suy galsa. On label ye wordas “PI ME” do gran jamile letra.
To es sertem muy interes-ney, bat saje Alisa-ki bu yao sekwi
- Un-nem gai fa-serte - ela shwo, - ke skriba
Es ke ela gwo lekti kelke merkival historia om kindas kel es oda jal-ney oda chi-ney bay savaje animal oda fai-ney koy otre nohaotaa yus bikos li
Yedoh pa sey botelakin skriba “toxin”
- Es ya strane senta! - Alisa shwo. - Me kwasi zai fa-pligi kom teleskop.