- Me es serte ke me bu es Ada - ela shwo, - bikos ela-ney har kurli, e me-ney ga bu kurli. Yoshi me sertem bu es Amalia, bikos me jan ya tanto farke kosa, e ela, oo, ela jan ga shao ya! Krome to,
Ela hunti-pon handas on tutas, kwasi al jawabi leson, e begin shwo, bat elay vos suoni raukem e stranem, e wordas bu chu tak kom li gwo chu:
- Sertem sey wordas bu es prave, - povre Alisa shwo, e suy okos snova fa-mokre. - Me musbi es Amalia, also me ve majbur jivi in toy shma-dom-ki, e hev hampi nul pleika, e, oo, ve treba lerni gro-mucho leson oltaim! Non, me he desidi ya: si me es Amalia, me ve resti hir nichen! Hay li iven fai kapa nich e voki me: "Lai uupar, kare!" Me ve sol kan uupar e shwo: “Bat hu es me? Un-nem shwo ba se a me, e poy, si me pri bi toy jen, me ve lai uupar; si non, me ve resti hir til ke me es koy otre wan!" Ah! - Alisa ek-krai al lwo in plaki turan. - Magari li
Al shwo to, ela kan suy handas, ewalaa vidi ke ela he onpon un de Kunila-ney syao blan kida-gantas duran toki.
- Komo me he mog zwo to? - ela dumi. - Shayad me fa-syao snova.
Ela en-stan e lai a tabla fo meji swa bay it, ewalaa ela es nau sirke dwa fut gao, segun ke ela mog evalu, e zai simti for kway. Sun ela samaji ke kausa de se es ti ela teni na befenger, e tuy mah-lwo it, yus pa hao taim fo eviti simti totem inu nixa.
- Apena he salvi swa! - Alisa shwo, aika fobisi-ney por turan-ney shanja, bat santush por findi swa haishi existi-she. - E nau tuy a garden!
Ela lopi gro-kway a syao dwar, bat afsos: it es snova klosi-ney, e syao golda-klef es on tabla kom bifooen.
- Situasion es ga nohao, - povre kinda dumi, - sikom me haishi nulves gwo bi tanto syao! Es verem, verem ga nohao.
Al shwo se elay pedas glidi, ewalaa pa sekwi-momenta, laik plesk, inen solte akwa ela es, inen til chibuk. Un-nem ela dumi ke ela he lwo inu mar koykomo.
- Also in sey kasu me mog returni bay tren, - Alisa shwo a swa. (Es ke ela gwo bi pa mar-sahil sol un ves, e gwo fai generale konklusa ke, si oni lai a enilok pa mar-sahil, oni findi dar mucho bani-boxa in mar, yoshi kelke kinda lopati-yen ramla, poy fila de dom fo habiti, e baken domes un ferdao-stasion.)
Yedoh sun ela samaji ke ela es in larma-lak ke ela he plaki wen ela es nin fut gao.
- Magari me bu he plaki tanto! - Alisa shwo al swimi ahir-adar e al trai findi koy chudao. - Me sal gei puni por to bay droni in lak aus may prope larma, shayad. To ve bi sertem ya gro-strane! Yedoh olo es ga strane sedey.
Yus nau ela ek-audi ke koysa pleski aika bli, e ela swimi a toy taraf fo en-jan kwo to es. Un-nem ela dumi ke es un morsa o hipopo, bat poy remembi ke ela es ya ga syao, e sun ela samaji ke es sol un maus kel he glidi-geti inu akwa yus kom ela selfa.
- Shayad me mog toki kun ta, - Alisa dumi. - Olo es tanto nopinchan hir nichen, ke es muy probable ke ta mog shwo; me mog probi enikas.
Also ela begin:
- Oo Maus, ob yu jan komo chu sey lak? Me sta ya gro-fatige por swimi hir, oo Maus!
Alisa dumi ya ke to es prave dao fo adresi maus. Ela bu gwo zwo to bifooen, bat ela remembi ke in brata-ney latina-gramatika ye "maus, de maus, a maus, den maus, oo maus!"
Maus kan ela aika kwestem, e semblem migi bay un oko, bat shwo nixa.
- Shayad ta bu samaji nuy lingwa, - Alisa dumi. - Mogbi ta es esperanto-ney maus?
Also ela shwo for:
- Kie estas mia katino? - kel bin un-ney frasa in elay esperanto-lernikitaba.
Maus turan fai ek-salta aus akwa e en-tremi por foba.
- Oo, pardoni ba! - Alisa krai pa hasta al fobi ke ela he ofensi povre animal-ki. - Me he ga fogeti ke yu bu pri kotas.
- Bu pri kotas! - Maus skwili gro. - Ob