(intr.) to err, be mistaken; -ego, -acho: blunder, egregious mistake; -a, -oza: erroneous, mistaken; -iva fallible; -igar: to cause (ulu) to err, lead astray, deceive (without bad intention; cf. trompar); -ig-anta: improper; causing to err. – EFIS
erotik-a:
erotic. — DEFIRS.
erste:
(of time) not before, not until (then), only (not earlier than), for the first time; erste hiere: not before yesterday, yesterday for the first time. Def.: Tam tarde kam (referas preciza instanto, adjuntante la penso: ne plu frue); IV-525. Ex.: Me venos erste morge = me venos morge, ne ante. La proxima numero di ca jurnalo aparos erste komence di agosto. Ja en la printempo me suspektis il, ma erste dum lua somervakanco me recevis certeso. Il remarkis l'eroro erste ye la sequanta matino. — D
erud-ar:
(tr.) to make erudite (ulu, su); -esar: to be e.; -ita: learned; -ito: e. person; -it-eso: erudition, scholarship. — EFIS.
erupt-ar:
(intr., geol. and gen.) to erupt: to break forth from an inclosure, to make an outburst; (med.) to break out in pimples, pustules, rash; -igar: to cause an e. in (ulo, ulu); -ar per insulti: to burst forth into abuse; la -o di volkano: the eruption of a volcano. — DEFIS.
erv-o:
(bot.) bitter-vetch (Ervum). — DFISL
es:
(mus.) E flat.
es-ar:
(intr.) to be; -o: being (fact of; cf. ento). — EFIRS.
esam-o:
swarm (of bees, etc.); -ifar: to swarm: collect in a s. — FI.
esay-o:
(lit.) essay. — DEFS.
esbos-ar:
(tr., of plastic arts and fig.) to rough-hew, cut, to boast (in order to make the outline of a figure); -uro: rude outline; (fig.) first draft (of a plan, etc.), -ilo: (sculp.) boasting tool; mortise chisel. V. exp.: Skisar relatas la desegnal arti; esbosar la plastikal arti (la modlado); III-469. — FI.
eschelon-o:
(1926) echelon(-order). — EFIS
esenc-o:
(phys. and metaphys.) essence; -a, -ala: essential. Ex.: La esenco deala. Esenco di citrono. Inerteso esas la esenco di materio. Esenco di rozi (E. attar of roses). Esencala principi, reguli. La homo esas esence sociema. Ant. acesor-ajo. — DEFIRS
esforc-ar:
(intr.) to make an effort, strive, strain, exert oneself; -o: endeavor, effort, exertion; -o-vund-uro: lesion, strain (cf. penar, demarshar) Ex. Esforcar levar pezajo. Esforcar kurar, kombatar, obtenar employeso. Konsumar la forteso per nepovanta esforci. V. exp.: vid. demarshar. — FIS
eshafod-o:
scaffold(ing); staging (for a mason, etc.); frame-work of timbers for a spectator's stand, for execution of criminals; -ala stango: putlog (cf. jibeto). — DFIR
eshelon-o:
(milit.) echelon. — F
-esk-:
(suffix) forms intransitive verbs signifying to begin, become, start, get, come to be. Ex.: dorm-eskar: to fall asleep; pal-eskar: to turn pale.
esk-o:
(2001) bait.
eskadr-o:
(nav.) squadron; -eto: small s., flotilla. — DEFIRS
eskadron-o:
(milit.) squadron (of horse). — DEFIRS
eskal-ar:
(tr., nav.) to touch (or call) at (a port); -eyo: port of call. Def.: Haltar en portuo dum voyajo por embarkar o desembarkar pasajanti o vari; II-75. — FIS
eskald-ar:
(tr.) to scald; injure the skin with hot liquid; to expose to the action of boiling water (a jug, etc). — EFS
eskalator-o*:
escalator.
eskaler-o:
staircase, stairs. — FIS
eskamot-ar:
(tr.) to perform conjuring tricks, cause (ulo) disappear by legerdemain. Def.: Habile desaparigar objekto, por ludo; II-647. V. exp. vid. furtar. — DFS
eskap-ar:
(intr.) to escape, find a way out (ek, de); (tr.) to e. from, get away from, slip away from, avoid (ulu, ulo); (cf. fugar); -ilo: escapement (of a clock or watch, typewriter, etc.); -moyeno: any means of e.; (fig.) shift, subterfuge, means of evasion; -ema: evasive; -o-tubo: delivery or escape pipe. Ex.: Eskapar (de) karcero, danjero, malajo, de la furio di la tempesto, la morto, e.c. Eskapo di vaporo. — EFIS
eskar-o:
(med.) eschar: a dry slough, crust, or scab. — EFIS
eskarbil-o:
coal-cinder, clinker. FS
eskarol-o:
(bot.) prickly lettuce (Lactuca scariola). — DFIS
eskarp-a:
steep (of slopes); -igar: to make to slope sharply. V. exp.: Eskarpa indikas granda inklineso (o prefere rampo); abrupta indikas formo preske vertikal. On povas ankore acensar sur eskarpajo; on ne povas (o nur per granda peno) acensar abruptajo. Eskalero povas esar eskarpa, ne abrupta; II-645. — EFIS