to dismember; take part from part, take limb from limb.
dis-pec-igar:
to dismember; take piece from piece, carve up.
dispens-ar:
(tr.) to dispense (ulu de ulo) to exempt, excuse from, give leave not to do or observe (ulo); -o: dispensation (cf. permisar). Ex.: Dispensar de la fasto. La granda evo dispensas la oldi militar. Ant.: obligar, koaktar. — DEFIRS
dispensari-o:
dispensatory, dispensary (med.) Def.: Loko en qua la povri povas konsultar medicinisti e recevar flegi o medikamenti (sen lojar en ol); III-389. — EFIS
dispepsi-o:
(med.) dyspepsia; -ika, -iko: dyspeptic. — DEFIS
dispers-ar:
(tr.) to disperse, scatter. Ex.: La vento dispersas la nubi, la folii. Armeo vinkinta dispersas l'enemiki. Disperso di la Judi. V. exp.: Dispersar esas preske sinonima di dissemar, ma kun ideo plu agema, ideo di lanso, pulso ad fore; IV-465. — DEFIS
dispirem-o:
(biol.) dispireme.
dispon-ar:
(tr.) to have the disposal of, have (ulo) at one's disposal; to dispose of (ulo); -ebla: disposable, available; (milit.) unattached; -ebl-eso: disposability: (milit.) state of being unattached; Ex.: Ca homo disponas sua domo, sua havaji (power of disposal). La libri esas en vua dispono. Me havas cento de franki disponebla por komprar. Oficiro, trupi disponebla. Me donas a vu la disponebleso di mea havaji. Esar sub la dispono di ulu. (E. to be at a person's beck and call). — DEFIRS
(intr.) to have a dispute, to quarrel, wrangle, bicker; -o: quarrel, altercation; -achar: to squabble, brawl, wrangle about trifles; -ebla: disputable, contentable; -ema: disputatious, quarrelsome; inter- -ar: to mutally quarrel. Def.: Diskutar senordine e grosiere; V-678. — DEFIRS
dis-rupt-ar:
(tr.) to disrupt, break asunder.
dis-sek-ar:
(tr.) to dissect.
dis-sem-ar:
(tr.) to disseminate: sow, scatter (seed); to strew, (things); spread abroad (ideas, error, truth, etc.).
dis-send-ar:
(tr.) to spread, send in different directions.
dis-solv-ar:
(tr., lit. and fig.) to dissolve, liquify; (fin.) liquidate, wind up; -o, -eso, -uro: dissolution, solution; -ema, -iva, -ivo: solvent, dissolvent. Ex.: Aquo dissolvas sukro. Dissolvar societo. Dissolvo di parlamento, di mariajo.
dist-ar:
(intr.) to be distant, be remote; -o: distance; distanta de Paris per 5 km.: to be 5 km distant from Paris. — DEFIRS
dis-tens-ar:
(tr.) to distend.
distik-o:
(verse) distich. — DEFIS
distil-ar:
(tr.) to distil. — DEFIRS
disting-ar:
(tr.) to distinguish; set apart; to characterize; to make distinct or different by sign, mark or characteristic; -o: distinction: making different; -eso: distinctness, characteristicness; -anta, -ebla:distinct, characteristic; -ita: distinguished (person, object); -iva: distinctive. Def.: Facar ulo por ke altru povez discernar; III-495. Ex.: La raciono distingas la homo. La distingivi extera posibligas ke on povas dicernar l'una objekto de l'altra. Parolez, skribez distingeble. Oficiro distingita. V. ex.: vid. dicernar. Ant.: konfundar. — DEFIS
distint-a:
distinct.
dis-tord-ar:
(tr.) to distort.
distrakt-ar:
(tr.) to distract, divert; -(ad)o, -eso: distraction, diversion, recreation; (fig.) absence of mind; -ita: diverted; (fig.) absent-minded; -anta:, -iva: diverting entertaining. Def.: Deturnar la mento, l'atenco de sua objekto per amuzivo, sive per irg altra moyeno. Existas menti naturale distrakata o distraktebla, qui distraktesas da irga extera kauzo, o mem da nula; IV-465. V. exp.: On distraktar kom sinonimo di amuzar, ma ol nultempe esas exakte sinonima: ol sempre konservas sua propra senco, mem kande la distrakto esas efekto o konsequo di amuzo; IV-465. — EFIS
dis-tranch-ar:
(tr.) to cut up (into pieces), carve (off).
distribut-ar:
(tr., gen. and tech.) to distribute; to deal out, apportion, dispense (cf. disdonar, repartisar). V. exp.: Distributar esas donar (o sendar) a siversa personi o loki, ma kun dicerno, ne hazarde. Exemple, on distributas premii a la skolani. Teknikale, on distributas la vaporo a la du parti di cilindro en oportuna tempo; VI-79. — DEFIRS
distrikt-o:
district. Def.: Limitizita teritorio sub un judicial resortiso. — DEFIRS