- Sertem yu bu wud mog.
- Dan hay it yok.
- Barbarka, audi ba. Bye gai mah-iri nu!
Me desidi interfai.
- Barbarka, namastee!
- Hu es se? - ela kwesti sin fida.
- Yu remembi ya, nu gwo toki bli dom-dwar wen yu rasmi elefanta.
- Kaval-ki, bu elefanta! E yu es toy man do barba, - ela shwo, yedoh sin agita.
Pa sekwe sabah, wen me go a gunsa, pa ot-ney etaja lemar yok.
Afte kelke dey me snova vidi Barbarka bli nuy dom. Ela semblisi pley bol, bat me gesi ke ela zai weiti me.
- Namastee, onkla, - ela saluti me.
Me joi gro. Me es yo onkla, bu man do barba.
- Ob yu vidi-te lemar de tia Emma? - Barbarka kwesti.
- Ya, me vidi-te.
- Ob yu pri it?
Me en-remembi it: lao lemar do ingrava e rasma... Me shwo honestem:
- Ya, me pri it gro.
Barbarka sospiri kun levifa.
- Dan skribi ba leta a may papa!
Me bu mog samaji way treba skribi koy leta a elay patra. Dan ela expliki:
Tia Emma, toy-la kel hev blu har, he doni a li un lemar. Mama pri it, bat papa bu pri.
- Papa shwo ke plasa fo lemar yok.
- Shayad ta es prave.
- Oni mog plasi it in may shamba.
- Ob it bu ve disturbi yu?
- Ga non, bu tanikem. Plis, skribi ba ke lemar es muy jamile. Papa ve kredi a yu, zaruu hi!
- Bat way a me hi?
- Bikos yu hev barba.
Wel, me en-sidi on sulam-gradina, pren papir-lif aus bao e skribi pa may zuy hao skribitip:
- Es ver ya! - Barbarka en-joi. - Ye mucho kordia-ki e faula-ki rasmi-ney on it!
- Wel, komo me gai signati it?
- Sim skribi ba ke yu he go pas e vidi lemar.
E me skribi ga hao-lekti-kem: "pasijen".
Barbarka sta muy santush. Me toshi.
Pa sekwe dey ela snova weiti me bli dom.
- Komo olo sta? Ob me he skribi hao leta?
- Shayad bu tro, - ela shwo tristem. - Papa lekti it e shwo: "Si sey lemar es tanto gro-jamile, nu doni ba it a musey".
- Me afsosi gro...
- E yu lai ba a nu kom si yu es aus musey, e shwo: "In musey plasa fo lemar yok!"
- Se bu ve ladi, Barbarka. Yur patra ve rekoni me e ve samaji tuy ke me bu es aus musey.
- E si yu ve porti shapa e swate okula?
- Olosam nixa ve fa-pai. Jenta aus musey jan mucho om lao kosa, e me bu jan nixa. Bat way yu he lyan a it tanto? Yu bu yao-te it bifooen.
- Samaji ba... Adelka Zvonchekova jivi inen it, - Barbarka shwo.
- Hu hi jivi inen it?
- Adelka Zvonchekova, - ela repeti. - Me plei kun ta.
Nu zin lifter. Barbarka pren may handa e en-rakonti om Adelka Zvonchekova. E dan me samaji ke Barbarka he en-hev nove zuy hao amiga - Adelka Zvonchekova kel jivi inen lemar.
Bat komo oni mog expliki a patra, komo muhim sey lemar es fo Barbarka, e hu toy Adelka Zvonchekova es? Nu to adultas fogeti ya tro fasilem toy magike kinda-yash wen kosas en-jivi e nu verem audi e samaji ley vos.
Sub-kama-ney landa
Sub may kama ye un landa. Me findi it dar un dey e en-remembi ke it es hampi sam lao kom me.
Nau me es adulte. Me vidi sol un lao kinda-ney ferdao on gran ligna-plata. Bat koytaim me gwo vidi dar un gran jivi-she landa. Gro-gran landa! It fa-extendi ya fon avangamba a bakgamba de may kama. In sey landa ye kolina e planika, shulin e agra, kamina, riva, domes e jenta.
Bat lo zuy muhim es ferdao. Treba ya shwo ke kolina e planika, domes e jenta existi dar sol fo ferdao, bu kontra-nem. Ob se bu es interes-ney?
Yoshi pyu interes-ney es to ke in sey landa ye oli char seson pa same taim. Bli lao melidom syao vesna-ney flor flori, in agra sereal fa-mature, in garden ye mucho yabla, e yel-ney shulin sobre tunel es ga kuti-ney bay snega.
Gwo sembli a me ke taim bu hev mahta sobre sey mirakla-ney landa, wo vesna, saif, oton e hima jivi pa hunta pa salam.
Depos may kinda-yash me remembi klarem ke shefa de stasion gwo mah semafor grin e poy go gun inu suy legumgarden. Un gina kun gran bavul e syao doga weiti pa bencha, poy zin tren, poy chu it, poy snova zin e snova chu. Garson rasporti bira; visines stan bli barana e shwo om meteo. Melijen gun in melidom, lumas en-lumi e tushi, jenta en-jagi, en-stan e snova en-lagi somni. Tren muvi pa ronda, lokomotiva wisli.
Treba yoshi shwo om tunel. Me jan-te ke lo zuy muhim in tunel es tumitaa, e lo zuy magnifike es luma in suy ambi fin.
Bat poy koysa eventi-te, ga kom in fabula om mah-jadu-ney landa. Depos dan semafor es sempre grin, gina kun gran bavul e syao doga sempre sidi pa bencha, bu zin tren e bu chu it, garson sempre teni un glasa bira, e visines sempre stan bli barana sin muva.
Ver, rada de melidom haishi turni, bat vanem; lumas en-lumi e tushi, bat nul jen en-lagi somni. Sol syao tren-ki go for pa ronda. Me en-samaji ke jenta in may landa es aus plastik, kamina aus papir e agra aus lignapuda.