shipmaster
: nav-estro, nav-mastro.shipmate
: nav-kamarado.shipment
: embark-ajo, karg-ajo, expedi-ajo; (act) karg-ado (di vari); expedi-(ad)o, embark-(ad)o.shipowner
: armatoro; nav-posed-anto.shipper
: expedi-anto, -ero, send-anto, -ero; charj-isto, -ero; konsign-ero.shipping
: navi, nav-aro; (see loading).ship’s boat: (launch) shalupo.
shipshape
: en bona stando; bone ordin-ita.shipwreck
: naufrajo; to be s.ed: -ar; s.ed person: -anto; -into.shipwright
: nav-konstrukt-isto, nav-repar-isto (en ligno).shipyard
: nav-konstrukt-eyo, -erio; nav-repar-eyo, -erio.shire
: komt-io, provinco.shirk
: evitar.shirt
: kamizo (por, di hom-ulo).shirting
: “shirting,” kamiz-telo.shiver
: (shatter to pieces) frakasar; (tremble) tremar (de kold-eso, e.c.); (splinter) split-igar, -eskar; (quiver from passion) fremisar (de, pro) (cf. tresayar).shoal
: (of water) diminutar en profund-eso.shoal
: (of fish) (fish-) bando, -trupo; (multitude) amaso; turbo; (shallow) ne-profund-ajo, -eyo; (sandbank) sablo-brizanto, -strato.shock
: (lit. and fig.) (tr., intr.) shokar (cf. kolizionar; skandalar; repugnar; ofensar); (wheat, corn) garb-igar; (by electricity) sukusar; -ing: (terrible) teror-ig-anta, horor-inda, -ig-anta.shod
: (of horses) fer-iz-ita; (of persons) ped-vest-iz-ita, (tipped) pint-kovr-ita.shoddy
: (inferior stuff) stof-acho (cf. fush-ajo).shoe
: (a person) ped-vest-izar (ulu); (an animal) (huf-)fer-izar.shoe
: (low) shuo; (high) alta shuo (cf. boto); (of animals) huf-fero; sole of a s.: (shuo-) suolo; wooden s.: ligna shuo (cf. galosho); over-s.: sur-shuo (kauchuka); to stand in anyone’s s.s: suplear ulu; to take off one’s s.s: sen-shu-igar; heelless s.: shuo sen-talona.shoeblack
: shu-net-ig-isto; (shu-) ciraj-iz-isto.shoe-horn
: shu-met-ilo.shoe-lace, -lachet: shu-kordono, -laco.
shoe leather: shu-ledro.
shoemaker
: shu-if-isto.shoe seller: shu-vend-isto.
shoot
: (with a firearm) pafar (s. down) fusil-agar (ulu); fusil-mort-agar; (oneself) fusil-ocidar su; (s. at) (fusil-) pafar (ad ulu, ulo); (an arrow) lansar; (begin to grow) kresk-eskar (cf. suffix -ifar, as burjon-ifar); (a jet) spricar; (throw) jetar; (precipitate) precipitar; (rubbish, coal, etc.) des-kargar; (wound by shooting) paf-, fusil-vundar; he was shot: il fusil-ag-esis; on fusil-agis il; the ball shot off his leg: la kuglo for-portis (od, de-tranchis) lua gambo; the ball shot him through the heart: la kuglo tra-boris (od, tra-iris) lua kordio; s. off: (run away) for-kurar, ek-irar; bifurkar; s. ahead: (advance) avancar; irar avane; prepar kurar; (outstrip) devancar; (of pain) (intr.) lancinar.shoot
: (of a tree) sproso, ek-kresk-ajo; (for rubbish, coals) fal-, decens-kanalo, -tubo; (hunting party) chas-ant-aro.shooting
: (one shot) pafo, (volley) paf-ado; (of darts, arrows) lans-(ad)o; (of pain) lancin-(ad)o; (at a mark) skop-paf-ado; (hunt) (paf-)chaso; to practise s.: praktikar skop-paf-ado; exercar su en paf-ado; s. pains: dolori lancin-anta; s. star: flug-anta stelo; s. box: chas-dom(et)o, -kabano; s. range: skop-paf-eyo; s. licence: chas-permiso; s. of water: ek-pulso di aquo.shop
: (for sales) butiko; (for workmen) labor-eyo, -erio; to keep a s.: havar, posedar butiko; to keep s.: gardar la butiko; to s.: kompr-adar, butiko-vizitar.shop-boy
: butiko-garsono.shop-clerk
: (salesman or saleswoman) (butik-)komiz-o, -ulo, -ino.shop-girl
: butiko-damzelo; (butiko-)komiz-ino.shopkeeper
: butik-isto.shop-lifter
: butiko-furt-ist(ul)o, -er(in)o.shopping
: kompr-ado, butik-vizit-ado.shopman
: vendisto, komiz-(ul)o.shore
: (bank, especially of a river) rivo; (beach) plajo; (region adjacent to the sea) litoro; (supporting beam) apog-ilo, -trabo; (of a mast) estayo; to s. up: trab-apogar, apogar (ulo) per trabo, e.c.shorn
: (sheared) tond-ita; (see deprive).short
: (not long) kurta; (insufficient) ne-sufic-anta; (abrupt) bruska; (brief) kurta; (stature) mikra; (gram. of vowels) kurta vokalo; (limited) limit-iz-ita, -ata; streta; it falls far s. of: ol tote ne suficas; mankas multo; to be s. of: esar sen; indijar; bezonar; to fall s. of: ne-atingar; (of expectations) ne satisfacar l’expekto di ulu; ti fall s. in: mankar (ad) ; to cut s.: (shorten) kurt-igar; abreviar; (stop) halt-igar; inter-ruptar (la parolado di ulu); to be s. of: (necessities of life; of ideas) indijar; in s.: kurte, fine, sume; to make s.er: plu-kurt-igar; the sum is s. ten francs: mankas dek franki a la sumo.shortcoming
: (fault) kulp-(et)o.shorten
: (plu-)kurt-igar; (diminish) diminutar; (a book, a speech) abreviar; (deprive) privacar; (compress) kompresar.shorthand
: (act, art, result) stenograf-(ad)o, -arto, -uro; to take down in s.: -ar (ul)o.shorthanded, to be: esar sen suficanta person-aro.